Känslor..
Detta är så fruktansvärt svårt att skriva om, har försökt att skriva om detta flera gånger men har slutligen kommit fram till att alla upplever ordet känslor, olika eftersom alla har olika känslor och alla har inte exakt samma syn på känslor som någon annan har, och så kommer det att förbli.
Så jag tänker utgå från känslor från mitt egna perspektiv, eftersom jag inte kan prata för er alla. Känslor, åh det är så svårt, så svårt att förstå sig på. Man ska inte bara förstå sig på sina egna känslor, utan också andras. Att ha trubbel med sina egna känslor är svårt, men desto svårare att ha trubbel med någon annans känslor, det är nog snäppet svårare tror jag. Känslor är komplicerat, svårt att beskriva och uttala sig om eftersom just området kan sträcka sig långt utöver gränserna, om det ens finns några gränser? För vissa kanske, för andra inte tror jag. Kärlek har iallafall inga gränser (enligt mig själv).
Att ha känslor för någon, det kan vara den mest jobbigaste känslan eller den bästa. Det handlar om att vara lyckligt kär eller olyckligt och enligt mig finns det inte något mellanting där imellan. Antingen är man lycklig, eller olyckligt kär. Om man är lyckligt kär, så har men en stor bunt med fjärilar i magen, som börjar flyga runt och ha sig så fort man hör personen man tycker om/älskars namn. Det kittlas och man ler hela tiden, man mår bara bra. Sen finns det att vara olyckligt kär, då man har en stor klump i magen som väger flera ton kan det kännas om. Varje gång du blir påmind om personen du tänker på, så sjunker klumpen längre och längre ner, samtidigt som den blir tyngre och tyngre - och ändå måste du bära upp den och fortsätta stå på raka ben.
Så vare sig du är lyckligt eller olyckligt kär, så glöm aldrig att du alltid ska tänka på dig själv i första hand. Sorgligt men sant, detta är ditt liv och det är det enda du kan bestämma över, du kommer aldrig kunna bestämma över någon annans liv utan att få kosekvenser. Tänk på dig själv, men glöm inte bort dina medmänniskor för det. Vi alla har känslor som man ska ta hand om tillsammans, och göra allt för att inte få någon att få den här klumpen i magen, även fast det är otroligt svårt vill jag lova.
Kärlek är inte lätt, åt helvete att det är lätt. Aldrig hört någon uttala sig om att det är enkelt, för det är och kommer aldrig vara lätt. Det är meningen att det ska vara jobbigt, vi ska må dåligt, vi ska gråta - för det är en prövning inför framtiden då vi ska vara redo att leva resten av våra liv tillsammans med någon.
Så jag tänker utgå från känslor från mitt egna perspektiv, eftersom jag inte kan prata för er alla. Känslor, åh det är så svårt, så svårt att förstå sig på. Man ska inte bara förstå sig på sina egna känslor, utan också andras. Att ha trubbel med sina egna känslor är svårt, men desto svårare att ha trubbel med någon annans känslor, det är nog snäppet svårare tror jag. Känslor är komplicerat, svårt att beskriva och uttala sig om eftersom just området kan sträcka sig långt utöver gränserna, om det ens finns några gränser? För vissa kanske, för andra inte tror jag. Kärlek har iallafall inga gränser (enligt mig själv).
Att ha känslor för någon, det kan vara den mest jobbigaste känslan eller den bästa. Det handlar om att vara lyckligt kär eller olyckligt och enligt mig finns det inte något mellanting där imellan. Antingen är man lycklig, eller olyckligt kär. Om man är lyckligt kär, så har men en stor bunt med fjärilar i magen, som börjar flyga runt och ha sig så fort man hör personen man tycker om/älskars namn. Det kittlas och man ler hela tiden, man mår bara bra. Sen finns det att vara olyckligt kär, då man har en stor klump i magen som väger flera ton kan det kännas om. Varje gång du blir påmind om personen du tänker på, så sjunker klumpen längre och längre ner, samtidigt som den blir tyngre och tyngre - och ändå måste du bära upp den och fortsätta stå på raka ben.
Så vare sig du är lyckligt eller olyckligt kär, så glöm aldrig att du alltid ska tänka på dig själv i första hand. Sorgligt men sant, detta är ditt liv och det är det enda du kan bestämma över, du kommer aldrig kunna bestämma över någon annans liv utan att få kosekvenser. Tänk på dig själv, men glöm inte bort dina medmänniskor för det. Vi alla har känslor som man ska ta hand om tillsammans, och göra allt för att inte få någon att få den här klumpen i magen, även fast det är otroligt svårt vill jag lova.
Kärlek är inte lätt, åt helvete att det är lätt. Aldrig hört någon uttala sig om att det är enkelt, för det är och kommer aldrig vara lätt. Det är meningen att det ska vara jobbigt, vi ska må dåligt, vi ska gråta - för det är en prövning inför framtiden då vi ska vara redo att leva resten av våra liv tillsammans med någon.
Kommentarer
Trackback