Är det så att om man varit tillsammans med en kille länge, över ett år och sen bara glömma honom när man knäpper med fingrarna? När man suttit och mått så fruktansvärt dåligt och verkligen varit ledsen. Hur kan man sen då bara bli kär på nytt och säga att man älskar en annan kille? Hur går det ihop? Kallar bara sån kärlek för fjortiskärlek, för då kan fan inte det varit äkta kärlek om man gör sådär. Är så frustrerad eftersom detta har hänt i verkligheten angående en "vän", förstår inte varför hon inte lyssnar, tar till sig och förstår vart detta kan leda. Vill man att ett förhållande ska fungera, eller att de säkert ska fungera i början så tar man det lugnt, man säger inte att man älskar varandra efter några dagar. Eller har jag fel i det jag säger? För jag har diskuterat detta med andra vänner, och de tycker som jag, men jag förstår inte hur folk kan hålla med henne? Jag är så glad att hon nu gått vidare, fast egentligen så tror jag verkligen inte hon har kommit över honom. Men vad gör man inte för uppmärksamhet? Gahh