Visst kan det gå så fel, så fel att ordet "fel" inte räcker till för att beskriva hur fel det egentligen blev. Vi alla gör misstag, det är mänskligt och oavsett vad vi än gör så kommer vi göra tusentals misstag innan vi dör, stora som små. Jag har gjort mitt misstag, som jag faktiskt inte kan rå över sådär jätte mycket vill jag säga. Tänker tyvärr inte gå vidare in på det eftersom det är så pass personligt, men jag säger bara - det är mänskligt. Du blir inte en sämre människa för du råkar göra något som inte är meningen.

Varför är livet så komplicerat då? Varför blev det inte som det skulle bli? Det ska alltid bli tvärtom för mig. Vill jag ha en kille, så får jag inte det. Vill jag må bra, så går inte det. Det är så skumt, för oavsett hur hårt man än kämpar så räcker det inte alltid till. Men jag har lärt mig av egna erfarenheter att alltid resa sig upp efter alla fall. Smärta är nyttigt, tro det eller ej. Du blir starkare av det som inte dödar dig (what dosent kill you makes you stronger). Du är stark, jag är stark, men det bästa av allt, man är starka tillsammans.

godnatt